Jag som trodde att jag var lycklig. Hur kunde jag vara så dum? Hur kan man lyckas lura sig själv till den grad att man tror på det? Jag förstår inte. Jag vet inte vad lycka är. Inte längre. Min lycka har spolats bort likt ett hjärta i sanden när vågorna slår emot. Jag märkte inte att det försvann, att det var borta. Men nu vet jag. Nu vet jag att mitt hjärta i sanden spolades bort för länge sedan.