Mitt humör är lite bättre. Jag vet att allting inte är riktigt bra, men det känns ändå bättre än vad det gjorde tidigare. Att höra de tre så betydelsefulla orden från dig, det spred lycka i hela min kropp. En slags lycka som inte går att beskriva. Det känns inte heller lika tungt att sova ensam. Nu njuter jag faktiskt av att kunna ta upp hela sängen för mig själv, välja alldeles ensam vad jag ska se på tv, bara sitta här i mina egna tankar. Det känns bra att det enda ljudet jag hör är surrandet från datorn och ljudet som kommer när man skriver på tangentbordet. Fast jag skulle inte vilja ha det såhär alldeles för länge. Det är inte så jag menar. Men innan så njöt jag inte alls av tiden ensam. Nu tar jag ett  första kliv emot ett mer självständigt liv.

Jag älskar dig.