Bilder och rädsla. Konstig kombination? Läs så förstår ni! ;)
Datum: 2008-11-26 @ Tid: 13:31:56
Nu ska jag bifoga lite bilder, som jag har lovat att göra.

Här är mina älskade skor. Visst är dom jättefina? Dom är ännu finare i verkligheten! ;)
(Båda bilderna är klickbara)
Det blev bara två bilder på mig, jag tycker att jag ser så tom ut utan min piercing. Men det får jag leva med antar jag :)
Det var det.. fler bilder blev det inte idag. Eller, jo förresten. Men den har ingenting med mig att göra. Det är bara en bild som jag tycker är fin.

Så, nu blir det inte fler bilder.
Vet ni vad jag tänkte på nyss? Jag är rädd. Jag är livrädd, jag vet inte vad jag ska göra av mitt liv. Snart slutar jag skolan, och jag har ingen aning om vad jag ska göra efteråt. Jag har så mycket drömmar som jag har, men jag vet inte om dom går att genomföra. De flesta drömmar jag har är såna saker som kostar jättemycket pengar. Och jag har inte så mycket pengar, jag vet inte om man kan ta ett studentlån för det.. Vi får väl helt enkelt se. Det kommer säkert bli så att jag stannar i Sverige och lever här tills jag blir gammal, precis som de flesta. Men de gör för att deras drömmer inte sträcker sig utanför Sverige, men det gör mina. Jag vill ut i världen och leva innan jag slår mig ner och skapar trygghet i mitt eget hemland. Mina drömmar känns nästintill omöjliga. Jag vill resa, jag vill plugga utomlands, jag vill flytta utomlands och jobba. Men när man har en pojkvän vars dröm är att inte lämna tryggheten här i Sverige känns det omöjligt. Jag ska inte skylla på honom, det är inte hans fel. Men det skulle vara roligt om han ville uppleva världen med mig. Det skulle vara skönt att ha någon vid sin sida. Jag vill ha en massa upplevelser, smaka på andra kulturer oh lära mig andra språk, men jag vill samtidigt ha någon som tryggt står vid min sida. Någon som stöttar mig när jag mår dåligt, jag menar det är ganska omöjligt om man befinner sig i olika land.
Nu ska jag sluta älta det här. Det blir säkert bättre, och jag får förhoppningsvis uppleva världen någon gång i mitt liv. Bara det inte blir när jag har blivit gammal och gått i pension är jag nöjd. Då är inte möjligheterna lika stora känns det som.
Nu ska jag läsa lite och sen gå till praktiken. Förresten, idag ska mamma, Calle, Robin, Angelica och Jonas komma och äta på min praktik. Hoppas att det blir lyckat!
Puss!

Här är mina älskade skor. Visst är dom jättefina? Dom är ännu finare i verkligheten! ;)


Det blev bara två bilder på mig, jag tycker att jag ser så tom ut utan min piercing. Men det får jag leva med antar jag :)
Det var det.. fler bilder blev det inte idag. Eller, jo förresten. Men den har ingenting med mig att göra. Det är bara en bild som jag tycker är fin.

Så, nu blir det inte fler bilder.
Vet ni vad jag tänkte på nyss? Jag är rädd. Jag är livrädd, jag vet inte vad jag ska göra av mitt liv. Snart slutar jag skolan, och jag har ingen aning om vad jag ska göra efteråt. Jag har så mycket drömmar som jag har, men jag vet inte om dom går att genomföra. De flesta drömmar jag har är såna saker som kostar jättemycket pengar. Och jag har inte så mycket pengar, jag vet inte om man kan ta ett studentlån för det.. Vi får väl helt enkelt se. Det kommer säkert bli så att jag stannar i Sverige och lever här tills jag blir gammal, precis som de flesta. Men de gör för att deras drömmer inte sträcker sig utanför Sverige, men det gör mina. Jag vill ut i världen och leva innan jag slår mig ner och skapar trygghet i mitt eget hemland. Mina drömmar känns nästintill omöjliga. Jag vill resa, jag vill plugga utomlands, jag vill flytta utomlands och jobba. Men när man har en pojkvän vars dröm är att inte lämna tryggheten här i Sverige känns det omöjligt. Jag ska inte skylla på honom, det är inte hans fel. Men det skulle vara roligt om han ville uppleva världen med mig. Det skulle vara skönt att ha någon vid sin sida. Jag vill ha en massa upplevelser, smaka på andra kulturer oh lära mig andra språk, men jag vill samtidigt ha någon som tryggt står vid min sida. Någon som stöttar mig när jag mår dåligt, jag menar det är ganska omöjligt om man befinner sig i olika land.
Nu ska jag sluta älta det här. Det blir säkert bättre, och jag får förhoppningsvis uppleva världen någon gång i mitt liv. Bara det inte blir när jag har blivit gammal och gått i pension är jag nöjd. Då är inte möjligheterna lika stora känns det som.
Nu ska jag läsa lite och sen gå till praktiken. Förresten, idag ska mamma, Calle, Robin, Angelica och Jonas komma och äta på min praktik. Hoppas att det blir lyckat!
Puss!
Kommentarer
Postat av: Nina
Dom är assnygga på dig!!
Ha en fin dag!
puss
2008-11-26 @ 13:48:39
Trackback